Träsmak

Så sitter man då åter på en av dessa hårda träbänkar, tittandes på när dottern tränar fotboll. Man kan ju tycka att ändalyckten borde vant sig efter alla timmar man spenderat i dessa dragiga gymnastikhallar. Men så är icke fallet.

Men inte något ont som har något gott med sig, nu får jag ju chansen att be frun om lite massage senare. 😉

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Ur en pappas perspektiv

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s