Category Archives: Personligt

Ingen vanlig dag…

Vad är det för dag idag? Är det en vanlig dag? Nej det är ingen vanlig dag,  för det är Marias födelsedag! Hurra hurra hurra!

Ja idag fyller min älskling 35 år. 35 år! Jösses det skulle man inte kunna tro, för mig är du alltid 25 :).

Minns när jag firade din födelsedag första gången, det var när du fyllde 16 och jag gav dig en diamantring. Nyförälskad och kär som jag var.

Okej diamanten var ju inte så där jättestor precis, faktum var väl att den knappt syntes men det var en diamantring i alla fall. Under åren som gått har det ju blivet en del presenter av olika slag, allt ifrån smycken, cykel och böcker mm.

Kommer speciellt ihåg en bok som du önskade dig ”Utvald att leva” med Jerzy Einhorn, den boken fick du som en julklapp men det beror lite på att jag ordnade så att Jerzy själv skrev hel hälsning i den till dig.

Trotts alla presenter som jag gett bort så kommer jag aldrig kunna toppa det du har givit mig. För de bästa presenterna har du gett, våra underbara barn. Hur toppar man en sådan sak? Omöjligt.

Kommer i alla fall göra mitt bästa för att du idag ska få en så bra dag som möjligt.

Älskar dig av hela mitt hjärta…

Din Joakim ❤


Annonser

4 kommentarer

Filed under Kärlek, Personligt

Lördagsmorgon…

Fredagen kom och jag slocknade som en stock vid 23-tiden. Det har varit en minst sagt påfrestande vecka och det är skönt att äntligen ha två dagars ledighet, det var ju bara fyra veckor sedan man hade det senast.

Idag har man i alla fall hunnit med att se ett avsnitt av Empire Boardwalk, gå på morgonpromenad med Tippex och ätit frukost med familjen. Nu väntar en sväng på stan, uträtta lite ärenden för att sedan åka på innebandymatch med dottern. Full fart som vanligt men skönt att få tankarna på annat än jobb…

Lämna en kommentar

Filed under Personligt, Ur en pappas perspektiv

Ide vore en idé

Trött… fruktansvärt trött. Skulle gärna gå i ide ett tag och vakna upp lite lagom till vårkanten.

Normalt sett så är jag en person med massa energi, ork och arbetslust. Men på den senaste tiden så har kroppen dräneras på all energi och arbetslusten, ja arbetslusten finns där men omgärdas av en stor dimma.

Man kommer hem, mår illa, kräks. Har sömnproblem och ångest. Känslan av att inte räcka till är stor. Livet som far förbi i en altför hög hastighet och en kropp som reagerar märkligt.

Har förstått att det är vanliga tecken på stress.

Men stressad jag? Jag som klarat sådant utan problem förr, det ingår ju mer eller mindre i min vardag. Så varför nu?

Önskar jag bara att man blev som vanligt igen, slapp känna så här och att man får sitt gamla jag tillbaka…

4 kommentarer

Filed under Personligt

Ur en förälders synvinkel…

Klockan ringer, vi går upp med ögonlock som hänger ner till knävecken. Trött laddar man bryggaren i jakt på en förälders opium ”kaffe”, viktigt för dagens fortsatta överlevnad och för morgonens uppiggande. Fortsätter sedan stegen in i duschen.

Duschar, tvättar håret, kroppen och allt inom loppet av 120 sekunder, mer har vi inte tid till. Klä på sig och fixa till sitt yttre gör vi samtidigt, simultankapacitet är A och O.

Väcker barnen, fixar frukost, dricker vårt opium. Laddar ryggsäckar med mellanmål och gårdagens läxor. Plockar in resterna från frukosten och laddar diskmaskinen, som föresten tycks bli full på nolltid. Varför är de så små? Rymmer aldrig tillräckligt.

Klockan har nu passerat den tidpunkt då man borde sitta i bilen redan på väg. Nu har vi bråttom ungar, klä på er. Skyndar och hinner precis till skolan i samma takt som skolklockan ilsket ringer in för dagens första lektion. Pussar barnen adjö och fortsätter mot jobbet.

Jobb, jobb, jobb…

Klockan klämtar och det är dags att hämta, minstingen på fritids för att sedan komma hem och starta jobb nummer två. Ett hem ska skötas.

Starta diskmaskinen, ladda tvättmaskinen. Jaga runt med dammsugaren i högsta hugg. Läxläsning, matlagning mycket ska fixas innan man får chansen att trött slå sig ner i soffan någon timma innan läggdags.  Nästan medvetslösa kraschar vi i sängen.

Detta är vardag…

Då och då händer det, vi stannar upp, funderar och begrundar. Vart är vi på väg? Känslan att vara fast i ett ekorrhjul som bara spinner allt fortare, livet som vi ser susa förbi i ultrarapid utan förmågan att sätta stopp.

Bryskt vaknar vi upp med en rädsla. Rädsla för att missa livet. Att en dag vakna och inse att saker och ting är försent. Att inte tillsammans ha tagit vara på tiden. Att inte gjort det där man borde gjort. Tid och pengar uppslukas av annat som vi prioriterar före oss själva.

Hur gör man? Hur lever man? Att varje dag leva utan att ångra något, att ta tillvara på tiden tillsammans, påminna nära och kära hur mycket vi älskar dem är en bra början. Finna tiden för att tillsammans vara man & hustru, sambo, partner är en nödvändighet…

Lämna en kommentar

Filed under Personligt, Ur en pappas perspektiv

Fick vika mig för Gerard Butler…

Picos do couto, reserva från Portugal och mitt sällskap i fredagskvällen. I alla fall under tiden som fru och dotter spenderar framför Idol. Men snart blir det gemensam familjemys och en hyrd film som heter The Bounty Hunter, och ja jag fick vika mig för den kvinnliga delen av familjen som ville se Gerard Butler. Gerard vem? Säger jag.

Annars så njuter man av det faktum att man har en ledig helg framför sig, en helg där man kan passa på att spendera med familj och vänner. Och det är väl också en av fördelarna av att jobba som man gör, att man värdesätter de lediga stunder man får tillsammans…

P.S För att tillfredställa den kvinnliga läsarskaran så lägger jag också in en bild på Herr G  😉  D.S

1 kommentar

Filed under Personligt, Ur en pappas perspektiv

Hur kunde det bli så här?

Valdag, ett val som skulle handla om rött eller blått, vänstern mot högern kom nu att handla om något helt annat. Att det faktum att delar av svenska folket faktiskt har röstat in ett nationalistiskt parti in i riksdagen.

FY FAAN! Ursäkta språket men ibland blir man mer än lovligt förbannad.

Och just nu känns det som vi alla är förlorare i ett land som på något sätt har blivit besudlat, våldtaget av detta parti som nästan ingen vill kännas vid. Jag skriver nästan för uppenbarligen finns det ju de som har röstat på dom.

När vi nu vaknar imorgon kommer det att bli med en politisk baksmälla av stora mått, och vi är nog många som suckar tungt och undrar hur det kunde gå så in i helvete fel. Hur kunde det bli så här?!

2 kommentarer

Filed under Personligt, Ur en pappas perspektiv

Nedsläpp…

Efter en dag med möten som avlöser möten får man så äntligen slå sig ner i soffan. Soffta lite skönt och avnjuta starten med stort S. Nej jag pratar inte om Idol, Ullared eller Biggest Loser.

Självklart pratar jag om Elitserien 2010/2011 som idag börjar med AIK – LHC en match som jag självklart hoppas LHC vinner.

Så grabbar och tjejer, unga och gamla, sanna hockyälskare. Alla ni som sitter runt om ute i stugorna med förhoppningar om att just erat lag ska plocka hem den åtråvärda titeln. Nu laddar vi för ännu en säsong av spänning och dramatik, må bästa lag vinna…

1 kommentar

Filed under Personligt, Ur en pappas perspektiv