Category Archives: Ur en pappas perspektiv

Man borde tänka efter före…

Brukar kunna vara ganska snabb i replikerna vilket inte alltid uppskattas av min fru då det ofta är hon som är föremålet för dessa. Den senaste i raden av exempel var i går kväll då hon kom hem efter jobbet, gav mig en liten känga angående diskmaskinen som inte var urplockad. 

Fru: – Du diskmaskinen sattes igång innan jag åkte till jobbet, varför är den inte urplockad?

Jag: – Ja du slutade ju inte förrens nu.

Man hör sedan hur äldste sonen skrattar på övervåningen och det ökar ju inte direkt mina chanser att försöka slingra mig ur detta. 

Det är i dom lägena, just precis när du fällt kommentaren som du vet att nu var du lite för snabb, och att detta kommer att få konsekvenser.

 

  1. Det blir inget ligga ikväll (heller) och förmodligen inte mer i år. 
  2. Du blir direkt kommenderad att plocka ur denna diskmaskinen. Förmodligen med all rätta. 
  3. Som så många andra kvinnor glömmer även inte denna en sådan kommentar i första taget utan jag lär nog få äta upp den ett tag. 

 

Men ett gott nytt kärleksfullt år på er…  😉

 

 

2 kommentarer

Filed under Ur en pappas perspektiv

Tills vi möts igen…

Söndagen den 4 december 2011.

Med en stor klump i halsen och med tårarna rinnande nedför min kind ska jag nu försöka avsluta det inlägg jag tidigare börjat på men inte kunnat avsluta.

Det har nu gått mindre än två dygn sedan du lämnade oss och fortsatte din resa på annat håll. Sedan din kropp sagt sitt, gett upp och kapitulerat för den sjukdom som drabbat dig och efter månader av hopp, tappert kämpande och många tårar har du till slut somnat in.

Även om man har väntat och vetat att denna stund skall komma så är man ändå aldrig tillräckligt förberedd. Kontrasterna att från ena sekunden tillbringa dagen i skratt och glädje för att i nästa förvandlas till sorg och tårar, hur kan man förbereda sig för sådant?

Ibland kan livet te sig vara bra orättvist och nyckfullt.

Men du kommer fortsätta finnas med oss, för att i våra hjärtan och minnen lever du vidare. Och när de mörka stunder kommer väljer vi att tänka på de fina ögonblick och stunder vi haft tillsammans.

Så tills vi möts igen lilla pappa, sköt om dig…

2 kommentarer

Filed under Kärlek, Ur en pappas perspektiv

Varför män använder sociala medier som Twitter & Facebook!

1)   Twitter/Facebook svarar aldrig. -Inte ikväll älskling, jag har huvudvärk. För att sedan vända sig om och somna.

2)   Twitter/Facebook klagar aldrig på att du tittar på för mycket sport. För att sedan själv följa all världens serier.

3)   Twitter/Facebook ber dig aldrig dammsuga/städa. Lite damm har väl inget dött av?

4)   Twitter/Facebook får inte fullkomligt rage och hotar med skillsmässa pga av att du råkade missa en bröllopsdag. Vi män har ju faktiskt annat att tänka på också.

5)   Twitter/Facebook ställer aldrig frågor där det är omöjligt att svara rätt på.

P.S Du kommer säkert på fler anledningar till att varför men använder sociala medier. Skriv gärna det i en kommentar…  😉  D.S

Lämna en kommentar

Filed under Allmänt, Ur en pappas perspektiv

Träsmak

Så sitter man då åter på en av dessa hårda träbänkar, tittandes på när dottern tränar fotboll. Man kan ju tycka att ändalyckten borde vant sig efter alla timmar man spenderat i dessa dragiga gymnastikhallar. Men så är icke fallet.

Men inte något ont som har något gott med sig, nu får jag ju chansen att be frun om lite massage senare. 😉

Lämna en kommentar

Filed under Ur en pappas perspektiv

Lördagsmorgon…

Fredagen kom och jag slocknade som en stock vid 23-tiden. Det har varit en minst sagt påfrestande vecka och det är skönt att äntligen ha två dagars ledighet, det var ju bara fyra veckor sedan man hade det senast.

Idag har man i alla fall hunnit med att se ett avsnitt av Empire Boardwalk, gå på morgonpromenad med Tippex och ätit frukost med familjen. Nu väntar en sväng på stan, uträtta lite ärenden för att sedan åka på innebandymatch med dottern. Full fart som vanligt men skönt att få tankarna på annat än jobb…

Lämna en kommentar

Filed under Personligt, Ur en pappas perspektiv

Ur en förälders synvinkel…

Klockan ringer, vi går upp med ögonlock som hänger ner till knävecken. Trött laddar man bryggaren i jakt på en förälders opium ”kaffe”, viktigt för dagens fortsatta överlevnad och för morgonens uppiggande. Fortsätter sedan stegen in i duschen.

Duschar, tvättar håret, kroppen och allt inom loppet av 120 sekunder, mer har vi inte tid till. Klä på sig och fixa till sitt yttre gör vi samtidigt, simultankapacitet är A och O.

Väcker barnen, fixar frukost, dricker vårt opium. Laddar ryggsäckar med mellanmål och gårdagens läxor. Plockar in resterna från frukosten och laddar diskmaskinen, som föresten tycks bli full på nolltid. Varför är de så små? Rymmer aldrig tillräckligt.

Klockan har nu passerat den tidpunkt då man borde sitta i bilen redan på väg. Nu har vi bråttom ungar, klä på er. Skyndar och hinner precis till skolan i samma takt som skolklockan ilsket ringer in för dagens första lektion. Pussar barnen adjö och fortsätter mot jobbet.

Jobb, jobb, jobb…

Klockan klämtar och det är dags att hämta, minstingen på fritids för att sedan komma hem och starta jobb nummer två. Ett hem ska skötas.

Starta diskmaskinen, ladda tvättmaskinen. Jaga runt med dammsugaren i högsta hugg. Läxläsning, matlagning mycket ska fixas innan man får chansen att trött slå sig ner i soffan någon timma innan läggdags.  Nästan medvetslösa kraschar vi i sängen.

Detta är vardag…

Då och då händer det, vi stannar upp, funderar och begrundar. Vart är vi på väg? Känslan att vara fast i ett ekorrhjul som bara spinner allt fortare, livet som vi ser susa förbi i ultrarapid utan förmågan att sätta stopp.

Bryskt vaknar vi upp med en rädsla. Rädsla för att missa livet. Att en dag vakna och inse att saker och ting är försent. Att inte tillsammans ha tagit vara på tiden. Att inte gjort det där man borde gjort. Tid och pengar uppslukas av annat som vi prioriterar före oss själva.

Hur gör man? Hur lever man? Att varje dag leva utan att ångra något, att ta tillvara på tiden tillsammans, påminna nära och kära hur mycket vi älskar dem är en bra början. Finna tiden för att tillsammans vara man & hustru, sambo, partner är en nödvändighet…

Lämna en kommentar

Filed under Personligt, Ur en pappas perspektiv

Fick vika mig för Gerard Butler…

Picos do couto, reserva från Portugal och mitt sällskap i fredagskvällen. I alla fall under tiden som fru och dotter spenderar framför Idol. Men snart blir det gemensam familjemys och en hyrd film som heter The Bounty Hunter, och ja jag fick vika mig för den kvinnliga delen av familjen som ville se Gerard Butler. Gerard vem? Säger jag.

Annars så njuter man av det faktum att man har en ledig helg framför sig, en helg där man kan passa på att spendera med familj och vänner. Och det är väl också en av fördelarna av att jobba som man gör, att man värdesätter de lediga stunder man får tillsammans…

P.S För att tillfredställa den kvinnliga läsarskaran så lägger jag också in en bild på Herr G  😉  D.S

1 kommentar

Filed under Personligt, Ur en pappas perspektiv